ingen anar

ingen kan se

eller förstå

hur det som verkar lugnt

och harmoniskt

kan vara kaos inom mig

den stora klumpen

som finns inom mig

som bara vill gråta

men ingen gråt kommer

ingen kan förstå hue ledsen jag är

vissa dagar

känslan jag känner när två eller tre

går åt sidan

står och viskar

då kommer känslan

är det om mig dom viskar?

så har det blivit på senare tid

vid sådana tillfällen

kommer tankarna från barn

och tonåren

då utanförskapet

gjorde så ont i mig

jag vill inte ha det så igen

jag kan inte låtsas längre

att jag blir ledsen

antingen ska jag bara gå min väg

eller

så ska jag ställa frågan

är det mig ni viskar om?

jag behöver inte må så här dåligt

känna att jag inte passar in

då får jag kanske försöka

skaffa nya vänner

man väljer sina vänner

duger jag inte

så kan jag gå min egen väg

tänk att en enda person

kan få mig att känna som jag gör

Jag kanske är överkänslig

som det är nu

vill jag inte ha det

det är bara jag själv som kan

ändra på det

det måste jag göra snart

annars kommer det

att göra mig riktigt illa

anits 15 augusti 2017