Långsamma minuter
tassar i strumpor
svårt att finna ro
när natten blänker
mörkret skrämmer
skuggors dunkla ljus
föds i melankolin
svårmod det skänker

Långsamma droppar
regn mot asfalten
i rännstenen faller
livets avigsida
flaskan på stenarna
gav inte någon lycka
tom och utan näring
och själen fick svida

Långsamma dagar
ensam utan någon
en vän att älska
på ett villande spår
tåg mot ingenstans
färd i tristessen
resan i sig själv
gräver djupa sår

Långsamma sandkorn
rinner i förtvivlan
torn utan tinnar
utsikt ganska trist
en tändsticka i natten
en låga utan hopp
tankar i rummet
en riktig dysterkvist

(Copyright © ULJO)