Svävande tankar som nästlar sig runt och fäster likt kardborrar på en duk av lenaste svanfjädrar. Än tumlande, än rumlande, än naggande. Irrar iväg som bloss i en blekgrå höststorm, kastandes. Rycker, sliter. Obevekliga. I spikraka rader som fjäderbeprydda krigare står de och väntar, tålmodigt, oberoende av tid och rum. Deras tid kommer, det vet de.