Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till alla mina pojkar/Ofärdig

Jag bryts loss ur ett oss som var på
låtsas,
ingen hade sagt det till mig
vandrar Malmös gator som om svaret låg i kullerstenen
känner alla fibrer svikta går tills jag skakar i benen

Det finns folk där hemma som är lika ensamma som jag
vem vet om det är bäst att vara ensamma tillsammans just idag inte jag
jag testar allt och följer kroppens viskningar

en dag vill jag kunna säga
att alla dessa smekningar ledde mig
hit
och veta var här är och vad jag gör där
jag vill tappa kontrollen över kontrollen falla handlöst en dag igen bli
kär
igen
en dag är jag väl, kanske,
där
igen
på andra sidan sanningens
käftsmäll spark i magen är du snäll och
håller igen med andetagen,
jag behöver tänka klart komma tillbaka till något underbart
utan utgångsdatum

Han tog sex ifrån mig
jag tar sex tillbaka
till utgångsläget i det ljuva tidlösa lägret som var vår första
uppvakning
tillsammans
minns att du rökte naken på balkongen
mina nya hångel smakar cigg och krångel
min bror sa att mitt nya du inte ville bli mitt gästspel
jag tyckte det lät fel för vi känner ju inte varandra än inte kan du väl bry dig än


tegelvägg upphånglad i hörnet
har aldrig velat så mycket med någon som vill så mycket
tillbaka,
ingen innan du ingen efter
ingen förrän
du, mitt gästspel
det klart jag också är rädd för att det ska bli
fel
det klart jag känner att du känner precis som jag
bara andra känslor
andra sorger
andra rädslor

igår hittade jag mig själv i soffan
kysstes med ytterligare en person jag inte tyckte om
checkade ut
låg med honom ändå
till slut
jag har lärt mig att inte ångra någonting
men allt detta börjar kännas som ett ingenting jag inte kan
bryta
ska vi byta
liv ett tag
du kan få vara du men jag vill inte vara jag
hur många killar vars axel dykt upp
finns det ändå inget stopp
trycker min kropp mot deras
letar efter dig i deras
läppar
det klart jag är orolig att det ska bli fel,
det klart jag vet att det kommer bli fel
för allt är redan fel,
men för all del
jag har aldrig varit så tänd som med dig mot väggen
inte innan han inte efter heller
men du är för snäll och jag är en bomb som snart smäller

Jag kanske lämnar dig lämnar allt lämnar resten av
resterna här i dina kvarter
jag kanske skapar nya världar där allt kan kännas
mer
mitt mantra,
problemet var att jag är så mycket och du är du
det är mer sant än nånsin nu
när du ruttnar i kullerstenen har jag svikt i benen
det är sagan jag berättar för mig själv för att kunna somna
skriver till honom tills jag börjar
domna
drömmer drömmar om allt som inte är såhär
drömmer om något annat
något annat än
det här







Fri vers (Spoken word/Slam) av mögel
Läst 315 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2017-08-19 14:19



Bookmark and Share


    medanvifaller
Gillar det du skriver, försöker hitta en passande beat i huvudet liksom. Du har rytm och känsla.
2017-08-21
  > Nästa text
< Föregående

mögel