Mellan svärta odlas gömman av den inre maktens ljus
Genom skiftet synes glimtan av en annan lungas tag
Inse skörden av dess regn, av dess dimma
Ser du vad?

Du är med och sår, varje rönas gro
Inte tar det väl emot att du vattnar eller torkar?
Utan vitt behag är plantan bara blå.
Åskan gagnar iris olja skingra.

Nu mjuknar och förmultnar det som mint tillsynes ger
Aldrig mer ska grenar delas, till ett nytt förenat skott
Ryck det bruna, ur sitt fjolår men förkasta inte det
Mellan svärta odlas gömman av den inre maktens ljus.