Jag hade varit på Julita Gård
med min dotter och hennes man...

På hemvägen stannade vi och åt middag
i Hampetorp, mycket god, och vi sa vi tar
kaffe lite längre fram, vi hittar säkert ett
ställe efter vägen...

Vi kom till Askersund, gick ut ur bilen...
Alla ställen för kaffedrickning var stängda...

Vi åkte vidare... Så dök en pil upp vid väg-
kanten, VÄTTERNTERASSEN, vi körde dit...

Vi kom fram till ett stort hus, med utsikt över
Vättern, vi parkerade bilen och gick ut...

Gick upp för en vacker trappa, över en regnvåt
altan, där hade det tydligen nyss regnat, vi
öppnade dörren till restaurangen och gick in...

Så stod vi en mycket vacker matsal, där ett litet
sorl hördes från gäster som satt och åt...

En kvinna i svart och rött kom fram till oss,
vi sa vi har ätit middag, men vi vill gärna ha en
kopp kaffe...

Vi visades in till ett mycket vackert rum...
Till en soffgrupp i läder, vi satte oss ner
och bara njöt på direkten, en vit linneduk
las över bordet, kaffe och en chokladkaka
sattes fram... På nolltid...

Vi drack av det goda efterlängtade kaffet
och mumsade på kakan, servitrisen kom då
och då och småpratade med oss, som om vi
varit kända gäster som varit där förr, och
samtalet flöt på så gott... De frågade om vi
ville ha mer kaffe, jatack, sa vi, en kanna
nygjort kaffe sattes fram på bordet till oss...

Myspunkten och trivselpunkten gick för hög-
tryck hela tiden, som främlingar på ett ställe
hade vi aldrig varit med ett liknande
välkomnande någon gång...

Jag frågade, var betalar man, bara ring på klockan
sa de, så kommer vi och tar betalt...

När vi druckit klart, ringde jag på klockan och jag
fick notan 135 kr... Är det rätt sa jag... Visst sa de...
Och de sa till oss NI KOMMER VÄL IGEN...
Absolut sa jag.. Och vi tackade så
hjärtligt för det så vänliga bemötandet...

På väg ut till bilen sa jag, jag fattar ingenting,
jag var i Stockholm 2009, i Gamla stan beställde
in en kopp kaffe på ett kondis och en kanelbulle
det kostade 89 kr...