det brinner
det är måndag
då pennan läcker bläck
och i djupen rör sig någon
som spärrar upp sina ögon, spänner
axlarna och suckar
för sig själv ner i djupet 

här nås en punkt i tillvaron
dit jag återvänt förut
den viga döden, en höjdhoppare
över långa dagar som inte ligger
som lydiga hundar utan bär lidandet
tillsammans med dem som äter det 

havet, stort och avlägset
blänker som en fredag, likt glappet
mellan ord och upplevelse
när Tom Waits och Bob Dylan kör oss hem
mätta av gårdagens ljus
mätta av gårdagens ljus