Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gruvskogen

 

I gruvskogen bo tall o mo,

lingontuvor breder ut sig,

bredvid böljande blåbärsris,

på myren växer gula hjortron,

så kallas de skogens guld,

björnen traskar vägen fram,

lodjuret finns i skymundan,

råbock och varg,

vandrar sida vid sida,

den ene föder den andre,

i virvlande hungerdans,

solen har sin eviga gång,

över berg och sten,

och förgyller vandrarens väg,

färden går över stigar,

där träden grävt sig ner,

lämnandes spår av rötter,

som ger liv och näring,

åt alla och envar

 




Fri vers av StinaJ VIP
Läst 286 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2017-08-24 23:56



Bookmark and Share


  Marita Ohlquist VIP
Bra skaldat om vår natur!
2017-08-27

  ResenärGenomLivet VIP
Härlig naturlyrik...
2017-08-27

    ej medlem längre
Ja, tilltro och frågan reses: vad kan inte naturen göra med en människa.
2017-08-25
  > Nästa text
< Föregående

StinaJ
StinaJ VIP