Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

bara för idag

det sägs att de första 90 dagarna är också de svåraste
bullshit, trodde jag.
men nu sitter jag här med vinet i glaset,
gråten i halsen
och de 90 dagarna börjar om för sjunde gången.

som barn fick jag en liten guldstjärna när jag kunde stava orden rätt
formulera bokstäverna till alldeles för avancerade ord
och jag sträckte på mig så jag kunde nå högt över alla de andra barnens obrydda huvuden

ibland var guldstjärnorna slut, men då ritade jag egna små stjärnor i blyerts,
kors och tvärs över hela sidorna

äppel päppel piron paron
jag var ända ute på tallekvisten
vinglade, sneglade över axeln för att räkna de andras stjärnor
och hoppades på att jag inte skulle ramla ner från min kvist

jag fortsätter samla guldstjärnor som vuxen
men det enda jag har i handen
är en enda vit polett






Fri vers (Fri form) av vindurinn
Läst 406 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-09-03 20:58



Bookmark and Share


  Anya VIP
Stark text med ett psykologiskt innehåll som tilltalar. Jaa dessa guldstjärnor som vi alla jagar i form av statusprylar och beundran av andra. Mycket bra text!!!
2017-09-05
  > Nästa text
< Föregående

vindurinn