Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den som kastar första stenen

 

Det går en spindel längs

med mina nedblodade skor

Skorna har trampat igenom mil av

koloniala träskmarker, och hade

någon frågat efter min hemvist hade jag

inte vetat var letandet bör ta vid

 

Spindeln kryper sakta mot mig

Jag betraktar med rysningar den kompakta

kroppen och de porösa benen,

undrar vem som i begynnelsen

gav den denna horribla konstruktion

 

Jag skådar en varelse som utan samvetskval

smaskar i sig allt levande,

allt dött

Vetskapen om att där gömmer sig ett par

huggtänder som beräknande slukar allt,

får mig att vilja stampa ihjäl den och

på så vis befria världen från ett uns av

allt dömt lidande

 

I den urgröpta asfalten har kvällens regnoväder

skapat en pöl

I den ser jag min egen spegelbild

På pannan skymtar två röda fläckar

Även jag är en vandrande nomad

med avsågade horn




Fri vers av henke_r
Läst 894 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2017-09-04 21:45



Bookmark and Share


  aol
Säger som Alicja, verkligen bra beskrivet lust och tanke och så insikten om sej själv.
2017-10-30

    Taly
den du!
2017-09-14

  SatansSon VIP
titeln som du alluderar på där ett apokryfiskt ställe i bibeln dvs finns det ej
med i tidigaste handskrifterna. det verkar dessutom ologiskt detta bibelställe...


2017-09-13

  Goraxy 89 Orion VIP
Berömvärt introspektiv (själv) bildbetraktelse Amen !
2017-09-10

    ej medlem längre
Kompositionen är outstanding! Tycker om hur du använder perspektivet för att uttrycka hur mycket lättare det kan vara att se ner på andra än att se sig själv. Speglingar I många lager. Mycket, mycket bra!
2017-09-09

  alicja lappalainen VIP
vi tycker illa om det oacceptabla hos oss som speglas i djur och andra människor. Vi är också rädda ty det degraderar oss.(identitetens subversion)
2017-09-06

    ej medlem längre
Så kan jag känna inför ormar. Både de krälande och de på två ben. En känsla av vantro, vanmakt och vitglödgad vrede.
2017-09-05

  DavidM VIP
Både upplägg och stil i verserna tilltalar starkt. Filmiskt, med bråddjup och svindel. Och till det, avslutningen, riktigt bra.
2017-09-05

    ej medlem längre
En text som inte hastar fram i sin sorgliga skepnad, utan följer eftertanken med långsamhetens lov steg för steg. Allt mynnar ut i den sista strofen som i min läsning blir en metafor för människan som art i insektens spegel. Båda ur ett grodperspektiv mycket framgångsrika arter, men inte mer än så.
2017-09-05

    ej medlem längre
Underbar henke,mycket proffsig dikt!!!!
2017-09-05

  objekt3
jag tror det är en snigel du tänker på

spindar är nyttiga vänner kloka djur som vaktar på troll o knytt


2017-09-04

    Sefarge VIP
Wow!
En berättelse
som går igen
Likt i en cirkel
Och möter sig
Självt! till slut
Med ett konstaterande
eller en undran?
:}

2017-09-04
  > Nästa text
< Föregående

henke_r
henke_r