Skogen tätnar

där jag irrar runt

mellan trädens stammar

granarna viskar

om dig och mig

Regnet faller

kallt höstregn

 fryser

skogen känns främmande

denna plats jag känner så väl

igår var du en främling

på besök

och vi hälsade artigt

du var noga med att hålla

distansen

fan

Kom och håll om mig

Regnet faller

jag snavar fram

på hala rötter

Täckta av mossa

Träden viskar

att jag kan stanna

hos dom

låta mina fötter slå rot

finna tryggheten igen

där i skogen

lyssna på gröna granars

skvaller

växa av vattnet

som molnen levererar

regnet faller

jag blundar

håller hårt

om mig själv

känner hur tårna

söker sig ner

i den mjuka mossan

allteftersom mina nya rötter växer

kommer lugnet åter

och jag känner inte längre

regnet som faller

P.G 20170905