Så levs många äktenskap
blytunga av tristess och vantrivsel.
Ändå hänger man i.
Infernaliskt dåliga förhållanden
är det gott om i teaterpjäser.
Lätt att känna igen sig i,
därför att de har utspelats
i närheten av en själv.

Man kan hänvisa till "äldre generation"
Där fanns en social skam över en skilsmässa
En inställning som
"har man tagit fan i båten
får man ro honom iland"
var inte ovanlig.
Naturligtvis spelade också ekonomin in.

Den här sortens dödsdanser har inte upphört.
Mer än 100 år efter det att Edgar och Alice
porträtterades av Strindberg pågår de ännu.

Själva kärleksbegreppet kan förvirra.
Man kan ha behov av någon,
som står emellan en själv
och ens föreställning om avgrunden.
Människosläktet kan ha en konstant
skräck för separation.