Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Ljuset flyr men kräftan skyr ingen


KRÄFTFEST I DET MÖRKA

 

”Hjärtligt välkomen till Röd fest när den är som bäst, till vår KV-fest, Kräft- och Vänskivan för alla läsarvänner med tjusiga minnen från tiden när första bokstaven fick sin mening och första meningen sin röst!”

Med dessa ord skall jag inleda strandfesten då våra gäster anländer.

Man måste lära sig att kombinera nytt och gammalt, sånt man minns och sånt man glömt. Men rött skall det vara och trendigt konsumerande. Många förberedelser återstår.

Först gäller det att ta reda på till vilka sfärer inbjudningarna bör sändas för att nå alla, även dem som före oss gått över till andra sidan. Posten har jag ingen nytta av, de bryr sig inte, de kämpar för att dra in på servicen även för de levande.

Och mitt minne sviker inte – jag minns dem alla, de som varit här. De talas vid jämt och ständigt, alla de som på denna sida var så förbaskat förtegna, insmickrande lena, alla skrytten, släkt och vänner i var sin hemliga vrå.

Månntro det är för kräftskivan jag blivit lämnad på denna sidan. Man undrar ju ibland. Men jag är matglad och älskar kräftor i skymmande januari invid sjön. Och någon måste ju stå för stöket. Kunde tänkas att i’Cloud står bi, de där uppe är ju så nära himlen man kan nå.

Skönt att ha de problemen lösta!

Det blir inom kort vårdagjämning och nu startar vi, för varje minsta lilla detalj kräver mycken tid. Att gräva bland minnen och bråten som lagrats under åren tar en sjujävlars tid. Vi har månader på oss att plocka fram allt vi redan glömt. Vi kommer att klara oss.

Häremellan kommer påsken och snickrandet av kvastskaft till häxorna på Blåkulla. I samma veva gör vi flygbara skaft utan kvast till kräftsällskapet i det blå. Det skall nog gå att få dem alla ner hit till andra sidan.

Det är lite besvärligt att förbereda en röd fest, när tunn is ligger över sjön och vassen är så blek och vissnad. Men vi smälter ner isen, värmer upp sjövattnet till 15 grader, planterar vårgröna vasstrån i ruggen för att kräftorna skall finna de gömställen även vi känner till. Roddbåten har legat i sjön i flere veckor. Årets röda fest kan börja i kräftmånaden, när månen stiger upp i öst som det brinnande klot man behöver just då.

Husfar har i månader i mörka morgontimman rott ut och vittjat nattens kräftor. Han har fångat 987 ädla djur i sumpen, en ansenlig mängd, men tusen skall vi ha, för att de skall räcka till för den stora skaran skrivande gäster ovanifrån.

Hundraliters bykgrytan är renskurad och står färdig på utespisen i väntan på kräftkoket. Kräftorna är lika många som husfar som barn fångade i ån vid hemstranden i Karelen tillsammans med kusinerna. Nu har han använt samma bete, pinfärsk ljushyllt höna med skinnet bortdraget och köttet spjälkt så de förföriska aromerna lurar alla kräftorna ur vår sjö.

Han har byggt en jättesump, två meter i bredd och en meter i höjd, och nu är den till bredden fylld med krälande brunblåa djur. Det har varit svettigt att mata dem alla med ärtblast för att förhindra dessa kannibaler att äta upp varandra. Vi har lyckats och alla är väl bibehållna, levande och krya och strax kan vi sätta fyr på grytan och värma de hundra liter vatten den rymmer för kräftkoket.

I morgonkväll är dagen här. Vi hojtar in i'Cloud till våra gäster att det är dags att stiga upp på kvasten och styra kosan mot Halvtvärssjön. Färden är tämligen kort: vi bor ju uppe på den skandinaviska delen av jordklotet.

Kräftkoket kommer att ta hiskligt med tid, säkert fem timmar. Alla hundra kan man inte slänga samtidigt i grytan med huvudet före i det dödande vattnet. Vattnet skall koka hela tiden. Socker, salt och dillkronor till alla kräftorna skall noga räknas ut för den bästa smaken att sippra in under kräftskalet.

Dekorationerna ligger i apokalyptiska färgdrivor i väntan på upphängning. Blommorna skall jag plocka så fort de slår ut. Två antika vaser med nya blomster skall pryda bordet. Knepigast har det varit att få sommarblomstren att klä sig i sina kronblad i dessa kalla tider. De ruskade föraktfullt på sig under vit snö, suckade, men gav med sig inför husmors besvärjelser och krav på lydnad. Vad kan en liten vildblomma göra inför ett konsumerande samhälle som inte låter årstiderna ha sin gång, utan kräver allt nu och inte till sommaren.

Vårt långa bord invid sjön skall beklädas med den röda duken. Röda tabletter, tallrikar och kräftknivar åt var och en. Snapsglasen får jag inte glömma, och dricksglasen, som många säkert föredrar då de skall tillbaka hem i tid till sin egen himmel. Det är riskfyllt i fyllan att hållas uppe på en rund käpp som lätt svänger och slänger en vinglig resenär överbord. Det vore synd på ryktet och det goda kalaset ifall våra gäster skulle dimpa ner tillbaka som vanliga dödliga i främmande land bara för att hen druckit på tok för mycket. För dem som föredrar alkoholfritt har jag låtit brunnsvattnet stå och dra sig i kopparkärl som färgat det genomskinliga vattnet turkosblå, en ögonfröjd kontrasterande till allt det traditionella röda.

Far hojtar i vassen. "Sätt eld på brasan! Alla tusen kräftor är fångade i sumpen!"

Gården fylls av änglabrus, liksom. Men det är kvastarna som schvisar och vinden brusar när våra gäster anländer där uppifrån.

Hjärtligt välkomna!




Prosa (Novell) av Monika A Mirsch VIP
Läst 659 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2017-09-10 09:22



Bookmark and Share


    Sefarge VIP
Det var en inlevelsefull
Berättelse med sötma
Och märg. Vissa kan få
Njuta av naturens överflöd
Direkt utan konserverade
Transporter
Så som man njutbart
Gjorde förr innan
plastförpackningarnas
Intåg
Färskt är bäst!
Sluurp!
:)

2017-09-28

  aol
Härligt frejdigt berättat kändes som jag var me på festen, så fint fångat och vilka fina bilder jag får.
2017-09-25

    Annika J
Den här texten har du lyckats med. Jag läste andlöst och kunde inte hålla tillbaka skrattet.( det är inte ofta man skrattar högt när man läser något) . Hela texten har bråttom på ett underbart sätt och bilderna jagar varandra!
2017-09-22

  Eva Helene VIP
Oj oj - här släpps makterna lösa! Gäller att hålla i sig. Magiskt och härligt! Märkte att jag satt nästan oandandes under läsningen. Tack för festen!
2017-09-11

  M M Mannheim VIP
Var nog en bra novell! Men jag skulle aldrig äta mat som som kokas levande!
2017-09-11

  Klara Ord VIP
Härlig fest ser det ut att bli! En sån lockande text....
2017-09-10
  > Nästa text
< Föregående

Monika A Mirsch
Monika A Mirsch VIP