vi möts i parken vid ån

det är gråkallt och dystert

på bänken ligger vissna löv

vi sopar bort dem med handen

sitter på den kalla bänken

men åh vad dina kyssar värmer

din varma famn jag längtat

söker

din sköna hud jag letar

ock du även min

mer än så det inte kan bli

inte här

vi rättar till kläder

en sista kyss

sedan skiljs vi åt

var och en hem till sitt

vi lever på lånad tid