Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ok! Erkänner mig skyldig på samtliga punkter när det kommer till såväl innehåll som förmedlad mening och hävdad innebörd ... Men skyller på våren ...


I framgångssagornas tid ...

... är Jante det enda 
som stör vår illusoriska frid ...

Nästan ...

Hjältar, vinnare och andra förebilder
har i alla tider
varit de som bistått oss med hopp
om en bättre morgondag
Ty tankens kraft
är den starkaste människan
någonsin haft

De bidrog med att våra drömmar
förvandla från abstraktion till verklighet
Eller åtminstone gav de oss
en konkretare bild av densamma
En illusion,
vilken skänkte oss drivkraft

på samma sätt som en vision
är tänkt att verka i sin funktion


Förebilderna var inte så många
i förhållande till
den exponering de fick
Men deras närvaro och existens
hjälpte oss att finna någonting,
om vilket vi kunde komma överens

De fick oss att förbehållslöst 
våga drömma utan att fråga
Det tände inom ett hopp
som fick oss att för en stund glömma
det missmod och bristande självkänsla
vilket Jante med modersmjölken
implementerat i såväl
vårt hjärta
vår själ
som i hela vår kropp

Men tiderna ändras
liksom dagarna från gårdagen flyr
Den dag vi hade att minnas
vår mening och vårt syfte att finnas
tog alltför fort slut
och blev till en kväll
vilken i en ständigt lika mörk natt
obevekligen mynnade ut

där sömnen åter gav oss drömmar
om en framtid med sinnesfrid
där tillvaron mot oss är snäll
och låter oss gråta alla våra tårar
och skratta alla våra skratt

Drömmar vilka vi än idag
söker hålla kvar
när en ny dag tar vid
och obarmhärtigt gryr

Ett slags nostalgitripp
till det vi vill minnas
av det som en gång var
men ej längre är

men som vi funnit nya vägar ifrån
för att de ska kunna bli

till en verklighet där huvudpersonerna
i våra framgångssagors illusoriska drömmar
ej längre  är det slags
hjältar, vinnare och andra förebilder
vars funktion en gång var 
att verka som en vision
som från då till nu
gav oss drivkraft 
till strävan efter att kunna bli

Ett då som vi lärt oss 
att skickligt glömma
och låta det oss strömma
smidigt förbi

Ty idag är alla
Jante trogna i själen
av gammal ohejdad vana
men utan någon verklig nostalgi

Men i vår tid 
söker vi finna en sinnesfrid
i att vi alla var och en
utan undantag kan
genom teknikens under

och beprövad illusorisk taktik och strategi
se till att huvudpersonerna
i våra tidigare framgångssagors drömmar
i såväl verkliga livet som via nätet
inte är någon annan än vi

Liten undran 
vilken jag efter mycken begrundan
funderat över en lite längre tid
dock inte utan viss bristande förvåning är ...

- När vi själva
alla var och en
förväntas vara och bli
hjältar, vinnare och andra förebilder
Vad händer då med illusionen
som en gång gav oss drivkraft
att sträva via våra delmål mot
och genom funktionen av visionen?

På något sätt känns det lite som
om vi försatt oss själva i en
situation i vilken råder
en modernare Jante-version
vilken per automatik
suddar ut skillnaderna 
och därmed även värdet i sig
av att kunna förverkliga
våra framgångssagors drömmar

Det problem jag upplever att jag ser
är att alla vill vara hjältar, vinnare
som alla är den som bäst förtjänar
att få förstapriset med tillhörande
rekordmången miljon
Vilket i sig skapar
för alla var och en
nästan utan undantag

något av en tämligen omöjlig situation

En situation där vi lyckats avliva
drivkraften i form av den vision
vilken skapade energi
tro och hopp
på att kunna framgång nå
genom den inspiration
vi en gång fick av
och genom dem som då
var våra 
hjältar, vinnare och andra förebilder

Nu upplever jag att det mesta
saknar förankring i en över tiden
uthålligt realistisk verklighet
och att vi hamnat i en situation
där vår upplevda framgång
och de hjältedåd och vinster vi gör
omvandlas till illusioner och drömmar
vilka när ännu en ny dag gryr
får oss att helst oss villa gömma
för att inte tvingas se och inse
utan istället kunna få glömma

hur och varför vi befinner oss i
den bistra, självupptagna
och i praktiken fattiga verklighet
vi defakto faktiskt lever i ...

En verklighet där till och med kärleken
blivit till en illusoriskt önskvärd
men i praktiken obekväm del av vårt liv

vilken vi blott väljer när vi inte längre finner
några mer framgångsbefrämjande alternativ ...

En skrämmande verklighet där vårt liv
nogsamt dokumenteras och sparas
i löstagbara och eller virtuella minnen
i form av redigerade stillbilder
eller streamade filmklipp
med fokus och synnerligen god skärpa
men fullständigt utan något som helst
verklighetsbefrämjande helhetsperspektiv
på att vi haft ett verkligt trovärdigt liv ...

 

 

________________________________

Publicerad här tidigare i april 2012

 




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Peter Stjerngrim VIP
Läst 414 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2017-09-23 08:48



Bookmark and Share


  Blomma-Stjärna VIP
på många sätt tänkvärd text!
2017-09-23

  Kungskobran VIP
Håller med dig Jante är förödande
Har du läst min, Jantes död
2017-09-23

  BenGust VIP
En alltför stor del av vår verklighet är illusorisk och därmed bedräglig. Lätt att övertolka situationer och hamna i utsatt läge. Hjältarna, som ofta är nejsägare hamnar ofta i en seg och totalitär och brygd. Kväsa människors frihetssträvanden är ett av dessa korkade övergrepp.

2017-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP