Redan medlem?
Logga in
Häl-sen så in i helveteDu har en drift som är så på ett sätt är så fin att se
Som en blomma som får nya blad flera säsonger för sent
I garn lossar du luddig dimma och skapar raggsockor för höstens fuktfångade köld
Vi satte oss den gången som fångar av hav
med djup världsförväntan framför oss
Med år av jordig sten knackade vi loss våra drömmar med hälen och fick klacka om varenda sko av besvikelse
En dag gick du ur min skogs syreflaska och sa du aldrig nånsin skulle ha annat än koldioxid i ryggen
Du sa att det var den enda rätta riktningen
Efter år av död hörde du mig plötsligt i marken
Du sparkade upp mig och ogräs med ena tån så jag skitade ner din fula sko
Du sa att vi var glada och nu började om
Jag såg inget annat än grus och gråsuggor i ögonfransarna
Men du sa att vi var bra
o du blommade som en vitsippa om våren och grönskade som murgröna om hösten
o fast du nu reder ut nystan som att livet nyss börjat så ser jag ännu bara stövlar trampa runt och förvandla jord till lera
och jag undrar hur gräs någonsin skulle kunna växa där
Fri vers
(Fri form)
av
Gena
Läst 276 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2017-09-26 11:47 
|
Nästa text
Föregående
Gena |
