Låt inte hatet
Besegra din lycka

In i mörkret och
ut igen med ett
litet ljus och tjut
av glädje

Mot ditt slaka segel skall
Inspirationens ande
Fylla en varm vindpust

Och låta dig fara mellan
Kobbar och mörka skär

Låt inte hatet
besegra din lycka

Kommande solmorgnar
i turkosglittrande toners
guppande Bluesmusik


Låt dess hatfyllda känsla gå dig
förbi,och aldrig komma åter

Då får du den frid från Ondskan
Som aldrig kan fästa sina klor
någonsin i dig igen

Och du kan somna in trygg
i blåbärsskogen
Utan att mygg eller något
annat knytt kan skada dig

För att du finns till i dig
själv, och inga andars
Tankar kan äga ditt liv

Då kommer du att känna
På ett litet ögonblick

att du fått ett Ljuvligt ungdomligt
Sommarlov som i över 100 år.


Då tiden passerat med blommande
Violdoft genom kvällningens fagra
Lindalle och ditt stilla blodomlopp