Redan medlem?
Logga in
Solstrale… EN FAMN AV VÄRME OCH OMTANKE
i den stunden i det ögonblicket böjde hon sig ned mot barnet i tröst sträckte ut famnen fångade ett hjärta värmde och lagade det
där och då fann han ensam sorgsen flicka gav henne sin tid följde henne en bit ledde henne mot ljuset gav en varm avskedskram hon vände hem i hjärtat
de såg alla hur dom vek sig krökte sina ryggar av skam dom var de utstötta övergivna de samlade sig alla gemensamt tog sina krafter att hjälpa dom såg till deras öde och situation hjälpte dem fram genom dagen
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 205 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2017-10-04 10:49
|
Nästa text
Föregående Solstrale |