Kan man sakna att vara olycklig?
För ibland kommer jag på mig själv att tänka på dom nätterna jag har fyllt med tårar.
Och jag läser mina dagböcker som är fulla med ångest från förr lite för många gånger och lite för exalterat.
Låtar jag lägger på repeat handlar om försvunna kärlekar och en lycka som aldrig kommer.

Det är nästan jobbigt att har så många bra dagar på rad.
Jag får en alldeles för svår skrivkramp som inte riktigt vill släppa.
Så måste jag leta fram något från förr så jag kan komma ihåg hur det känns.
Att vara olycklig.