Redan medlem?
Logga in
Skuggan som aldrig lämnar mig
Du fäster en flik av ömhet runt kroppens yttersta spets
ljuset som tändes i dina ögon vandrar över tegelväggens sprickor kommer min natt till mötes
vid dig är jag aldrig ensam, du är skuggan som aldrig lämnar mig.
Fri vers
av
Peter Kohlm
Läst 169 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2017-10-15 15:16 
|
Nästa text
Föregående
Peter Kohlm
|
