Monologiserande
Jag befriar mig själv ifrån omständigheternas tunga ok...
Ställer mig upp i det inre templet och talar med klar stämma
Nu får det vara nog! Tackar alla upplevelser ordentligt och väl
Skiftar medvetet fokus och samma Liv blir till något helt nytt
För varför fortsätta med samma samma trots att det inte funkar?
Nog må Jag vara en idiot, det erkännes frivilligt, går ej att förneka
Men det är min egen rätt och mitt eget val att välja vilken sorts idiot
Väljer att vara en Helig idiot ty i en sådan finner Jag en viss härlighet
Och se där, bekymmerlösheten smyger genast sina lovar runt min port
OMG! Det som är närmre än närmast behöver man tydligen inte söka efter
Det som aldrig gått förlorat kan ej heller finnas
Det som aldrig fallit i glömska ej heller minnas
Den som aldrig gjort någon skillnad kan ej heller finna någon likhet