Den dunkla imman
på aspar
smakar du.
Dricker löv som darrar bakom blåsigt glas 
i dykarklockan.

Grå vind i gräs. Sträv smak i munnen.
Du får akta dig. Din hand är inte stadig.
Hösten är så het
den famnar dig ur bakhåll
medan du intet anar
skördar dina bröst som tunga frukter
från ett träd i lågor.
Enbart illusioner svalkar
- inte länge.

Besk är din tunga
besk sav djupt i kärnveden
och hösten het. 
Grönt glaset vattrat utav ålder
mellan dig och rysningen.
Du samlar ord.