Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skärseld

 

Och jag tog vinden,
svepte den runt
min magra kropp
Det var mycket längtan,
en galenskap i mig
som inte fick nog

Och jag tog vattnet,
sköljde mig ren
svalkade min kropp
Det gjorde ont,
en dårskap i mig
ville så mycket mer

Och jag tog jorden,
rotade mig själv
i min kropp
Försökte se mönster,
en tanke i mig
släppte aldrig taget

Så jag tog elden,
brände mig själv
sårade min kropp
Det var en smärta,
ett vanvett
utan någon gräns

Och jag sjönk ner,
kände den kalla marken
mot min hud
jordade mig,
vaknade till sans
reste mig upp

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av StinaJ VIP
Läst 229 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2017-10-24 20:03



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Så starkt
2017-11-04

  Annie b'larsson VIP
Skärselden kommer till de som inte är snälla. Men vinden, våren, värmen och fåglarna kommer till de som kämpar. De som kämpar för andras välbefinnande kommer till himmelriket redan på jorden. Eldstaden där kvinnorna bakar bröd.
2017-10-25

    ej medlem längre
En text som visar jordens kraft, som en Seneca indian sa till mig: vem skall vi tacka om inte jorden.
2017-10-25

  Marita Ohlquist VIP
Berörande text om en del av livets resa!
2017-10-25

  ULJO
Väl skaldat här
2017-10-25

  Larz Gustafsson VIP
Skärselden är en av många katolska irrläror.
2017-10-24
  > Nästa text
< Föregående

StinaJ
StinaJ VIP