Arbetare, tjänstemän och entreprenörer
bodde i samma villaområde.
Vi barn kunde se skillnad
på husfasader och grindar
cyklar och bilar...
men om ett hem kändes gott
berodde på om vi fick vara där
eller inte.
I min lilla stad
bjöd skogen
lingon och blåbär och hallon
och efter storm
drog vi ihop grankvistar och byggde kojor.
Vid järnvägsspåret
plockade vi smultron
rallarrosor, mattram
och blåklockor.
Gamla fabriksområden och rivningstomter
var populära områden
för gänglekar som "Röda och vita rosen".

Vi gjorde bus med ljud från en sockerbit
som gneds mot en tråd, som vi knutit
i fönstersmyg på utvalt hus...
Vi valde ställen där vi riskerade att bli jagade
få utskällning eller stryk.
Vi pallade äpplen, plommon och körsbär.

En skolkamrats far som var målare blev sjuk av giftiga ångor.
Först blev han galen och sedan dog han.
Christin var därefter ofta borta från skolan.
Vi hälsade på henne men stod hjälplösa
inför tystnad och håglöshet.

En gengångare
en mördad kvinna, "Vita damen"
sades visa sig vid åska, i skogen, vid sjön...

Min guldhamster dog
och där Tjatte låg nedgrävd låg jag och grät floder.
"Om vi hade vetat att det skulle bli så mycket gråt
hade du inte fått någon hamster." , sa pappa irriterat.
Han förstod inte - min älskade hamster var värd varenda tår!

En dag fick jag ett nytt djur - inte hund
som min hetaste önskan var
men en blåvit undulat, Jocke.
Jag fick honom inte att prata
men att sitta på mitt finger
och äta hirs ur min hand.

Min bokslukarperiod
började med Enid Blytonböcker
och fortsatte med tjocka romaner
(under täcket, med ficklampa)
"Borta med Vinden"
"Brott och straff"
- poesi av Fröding, Nils Ferlin
Karin Boye och Edit Södergran.

Skolfröken läste upp mina uppsatser för klassen
och de tyckte att jag skrev som en riktig författare.
Till julklapp av min pappa fick jag en tjock bok:
"Ord för ord".

Ord för ord fick jag verktyg
till att beskriva min värld!