Du var staden
bland Timotej och Asfaltskullar
Höghusens vita marmortak
speglade sig i våra ögon

Vi var här äntligen
bland myllret av fönster
dofter av mörkbrunt kaffe

Solen fanns däruppe
och visade oss värmen
förundrade såg vi
genom de klara glasen

Att allt vi lärt oss
var bara böljande iskristaller
bland oceanens mjuka vågor