Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sömnlös

Du rör dig så graciöst
att något i mig går sönder
Ditt leende håller mig kvar
när världen drar mig under

I fönstret med en kaffe
då du tror att jag inte ser
Dina målade naglar,
Din hals
Ditt skratt
Jag kunde ha tagit liv
För att få stirra lite mer

Jag gjorde dig till en skiss
Av kletiga känslor, blod
Du slet hjärtat ur mitt bröst
Det vackraste av mord

Svarta nätter som du minns
blir galla på din tunga
Stympa censuren, älskling
Ge mig allt det stumma

Ge mig något som är äkta,
kanske något motbjudande,
Snälla du, gör mig äcklad
Det trasiga är inbjudande

Jag vill se smutsen du bär
Alla neuroser, dina sammanbrott
Visa mig ärren som döljer
Låt dem träffa mig som skott

Du tar död på min dogmer
och avväpnar mig med en blick
Kärlek är som morfin
Du har blivit mitt stick

Glaset rinner över när du
ger mig något ärligt
Din rockärm full av sorg
Och du blir så oemotståndligt härlig

Jag kanske bara vill göra dig
Till temporärt masochist
Låta dig se och känna
Gå vilse i min eskapism

Du fnyser
Kastar med ditt silkeshår
Jag vet inte vad du söker
men jag vill ge dig allt
om jag får





Fri vers av Jag&Frank
Läst 250 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-11-01 01:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jag&Frank
Jag&Frank