"Om och jag säger Om dom tagit kontakt med mig..
(Den utsatta kvinnan pekar rakt upp med sitt finger.)
Ja, då skulle jag ha gått direkt till den riktiga polisen."
-Men nej, jag måste sitta här i min bostad och vänta in.
(Då hörs det genom ventilen..)
-Är ni hennes kunder?
-Nä, vi är från polisen.
-Så här ser hon ut.
-Hm, hon var fin.
-Vad kostar det?
-1000 kr.
-Jag trodde ni tog 500.
Nej, 1000 för hon har en så fin..
(Polisen vände sig mot sin kollega..)
-Har du en femhundring?
-Ja,
-Får man kvitto?
-Här, det står namnet på.
-Hur ska vi göra nu?
-Det är bara att ringa på.
-Men om hon inte öppnar?
-Då ringer vi efter "lledarn så får han hålla henne.
___
Sen höll jag muntlig skola för de som avlyssnade mig.
-Nu tar vi en härligt skön paus, försökte jag med..
-Får vi hm.., på arbetstid, frågade mansrösten chefen.
-Ja, om det kan lätta på trycket, svarade den kvinnliga.
(Och sen blev det en konstig tystnad.)
___
Kvällen efter hörde jag någon gå i trappan, det lät som stål.
-Men vad ska ni ha det där till?
-Vi måste fängsla henne, hon ska till rättspsyk!
-Det var det dummaste jag hört, sa hon ovanför mig.
-Men var det inte hennes vi såg på kortet?
___
Nu hördes det från annat håll..
-Han som lämnat in kortet till er är misstänkt för koppleri.
-Han kan gå fri, det kan finnas ett högre straffvärde på den.
(Då hördes en hon säga..)
-Den kvinnan är mer polis än vad
ni verkar vara och vi är en bordell.
-Det här är en fruktansvärd upplevelse att behöva
lyssna på det här, kväll och natt-tid, vad vill dom?
-Vi vill bara ha Ann-Catherine!
-Det är det många som vill här.
Så hördes det en röst från ovan..
"Dom är snart ett minne blott.."
"Sök på nätet där finns det fler, Ann-Catherine"
-Gud, vad dom måste älska det namnet, tänkte jag.
___Sluta skriva___
-Men vadå!
"-Polisen säger ju att man inte ska
lyssna på mig, för jag är pensionär"