Snälla släpp in mig,
alla ber ändå mot slutet.
Så låt dig vara enkel att komma åt,
annars är vi två som förlitar oss på tiden.

Men vem vill leva oförsiktigt,
när kärleken är selektiv
och skulden till för alla.

Det är därför ord kan beskriva
så mycket annat än det som är verkligt.

Kanske är det som känslan
av att döden jagar oss
fast att vi gång på gång inser
att vi var unga för ett år sedan.