Förlamad sitter jag på stolen
Kan inte andas
Vidriga scener spelas upp i mitt inre

Jag hör ett skrik
Det ekar i mitt inre
Och stannar där
Förlamad sitter jag på en stol
All kraft har sinat

Stänger av
Tar en paus
Håller andan

Tystnad

Så återvänder jag
Ångesten är borta för denna gång
Mitt leende är tillbaka
ljuset har återvänt

Du ser aldrig min ångest
Jag går ändå
Jag hanterar den
Trots att den river sönder min själ
går jag ändå
Jag ger aldrig upp
Jag ger aldrig upp

Men ibland kan jag bara sitta på en stol
Och andas