~~*~~

 jag sitter trött här...
vid det tomma kala torget

vid den frusna fontänen
kylan isen höghusen

jag är själv
den kantstötta stenen

som längtar att slipas len
fastän timmen är mörk
o verkar avlägset sen


minns min väna saga
som ung nyponrosbrud
i främmande länder
då du smekte ömt min hud
på långa soldränkta stränder

då levde jag min dröm
var en sann poet
mitt liv var en varm ström
av poesi där läsarna grät

på nätterna gungade vi via
månskenets gula gondol
på dagarna sov vi i det fria
under oasens gröna parabol
fulla av syre o fulla av liv
solrosor sträckta mot planeter
mot himlens tidsfördriv
ohh...  oss evigheten giv

nu är dagen grå
så skuggigt fruset tung

jag skrev ett långt brev
till södern o dig evigt ung

idag fick jag mitt svar
jag snökysst grand old tante

adressaten okänd
brevet ligger kvar
á la poste restante


då skrev jag en kontaktannons
hoppades på fin respons

i mitt sinne är jag ju bara
ett skört maskrosbarn
fastfrusen i nuets tjälskottsgarn

undertecknade annonsen
”hopp om evig vår”

tänkte att den kanske
kunde lindra läka mina sår

i en tid som dina händers
fulla värme får


då kom du...

mitt fjäderpennsomskrivna svar
vi möttes vid frusna fontänen
en röd nejlika i blå kavajen du bar
med silvervågor i ditt hår
påskliljors ångande tecken på tö
i spåren där dina svarta lackskor förför
ditt leende blekte långa svåra år

som lade sig ned för att dö...
bland blåeld
o bland snö

    ~~*~~

© Bo Himmelsbåge