Var är du?

Jag är här.

Nej. Du är långt bort.

Jag är precis här intill.

Du känns långt bort.

Det är bara som det känns.

Jag har behövt dig den här veckan. Var har du varit?

Jag har varit trött.

Jag har haft ont.

Jag har jobbat mycket.

Jag vet att du inte har några skyldigheter till mig men du sa att du brydde dig.

Jag bryr mig.

Kom hit då. Jag behöver dig.

Jag kan inte. Jobb... Mycket på jobbet.

Du vill inte.

Jo.

Du vet att när du gör såhär är det du som jagar bort mig. Jag vill vara hos dig. Jag vill sova på ditt bröst och vara lycklig med dig. Det är du som väljer bort mig nu inte jag som väljer bort dig.

Jag väljer inte bort dig.

Säg något.

Vad ska jag säga.

Att du saknar mig.

Jag saknar dig.

Okej.

Jag gjorde ju som du sa.

Skit samma.

Men jag saknar dig faktiskt på riktigt.

Sluta bara.

Jo jag lovar.

Okej.

Okej?

Nej. Inget är okej.

Var sover du inatt?

Var som helst. Hos honom, antagligen.

Vad behöver du mig till då?

Det är inte samma sak med honom.

Var med honom då.

Jag vill ju vara med dig men du har inte tid och jag har inte styrka nog att vänta.

Okej.

Dra åt helvete.

Okej.

Okej.

Okej. Jag ska gå nu.

När blev det såhär komplicerat mellan oss?

Jag vet inte.

Jag hatar dig.

Jag vet.

Jag hatar dig verkligen.

Jag vet. Men jag älskar dig.

Du är oförmögen att älska. Den där lilla svarta klumpen i bröstet pumpar bara runt blod, den är bara en maskin. Du kan inte känna saker på riktigt.

Jag älskar dig Felicia.

Och i en film hade jag sagt att du bara kan älska dig själv. Men du älskar ingen. Särskilt inte dig själv.

Jag måste gå nu. Vagnen kommer.

Hoppas du blir påkörd.

Jag älskar dig Felicia.

Jag hatar att jag inte kan sluta älska dig Jonathan.