Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Morgonens möjligheter


Tänk om flygplanen vägrade bära?
Fällde ihop vingarna som måsar,
böjde cockpiten bakåt och skrek
sin trötthet: Idag är det fredag! 

Dagningen dröjer, det är mörkt och mörkret
är trött. Dagen vältrar någon
annanstans och smyger sig på
oss och vårt rusande hjärta från öster. 

Tankarna hackar sig fram
med grus bakom pannloben,
stenar som malts ner till grus,
ett grus som rasar rasar. 

Dagen kommer att lyfta sin hatt, skott på grenar,
liv i luckan. Hundarna går på bakbenen.
Cirkusen slår åter upp sitt tält, trådarna
räcker plötsligt till och ryggar rätas. 

Men det är långt dit. Min dag minns inte,
utan talar trevande med återvändsgränder
som slipar mina tänder till grunden.
Telefonen avlagd och ingen springer 

till räddning genom sjukhusets kulvert.
Travarna av dagstidningar säger
detsamma, radiokanalernas upprepningar.
Hela tillvaron stammar. 

Tänk om flygplanen i stället tog ansvar
för båtarna på havet? Cirklade
över armadorna och blinkade
glatt till välformade skepp. 

Klyscha: Dagen är ännu oskriven.
Sant: Bläck har jag och tomma papper.

 

 

 

 

 




Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 451 gånger
Publicerad 2017-11-11 06:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson