En del människor försöker komma med svar på frågor
som är antingen retoriska, filosofiska eller rena kuggfrågor.
Det finns en bok med 999 ordlekar som svar på
ordlekande frågor. Att läsa några sådana
(de är såväl gamla som nya för läsaren av dem)
gör att en själv lättare kan skapa snarlika texter.

Men det kan ju hända att självet redan 'ligger på den bogen'.
Att tro att det bara finns en sorts humor, är nog en villfarelse.
En del människor tror att humor går att förklara
på ett enda sätt. Men den som söker sig på att förklara
en sorts humor, glömmer då lätt bort annan slags humor.

Så vitt jag förstår finns exempelvis 'sjuk humor',
'svart humor', 'torr humor', 'burlesk humor' och så vidare.
Så har vi olika lokala varianter. Yrkets relaterade humor,
humor som springer ur 'överlevnad'.
Människor som hävdar att humor är 'deras',
som om ett land, ett folk eller någon annan art
hade 'patent' på humor.

Vilket väl bara är en form av översitteri.
Maktfullkomlighet.
Att det sedan finns humor som går att höra eller ta del av
'bara där', är nog en villfarelse även det.
Eftersom humor ofta är ett sätt att kommunicera.
'Om ingenting annat fungerar', ungefär.
En sorts utslag av 'överlevnadsinstinkt'.
Det går i alla fall att skratta åt.

Ofta är det ett sätt att få andra att 'slappna av'
i en möjligt stressig eller tärande miljö.
Humor, musik, vissla, trumma med fingrar eller fötter,
röra på huvudet, 'digga'.
Litet som att bli känslomässigt berörd, likasinnad,
avtrubbad eller på annat sätt handskas med en situation.

Vissa saker 'överbryggar' gränser.
Humor, sång, beröring som att söka trösta annan.
Trycka någons axel.
Men ibland går det att 'förväxla med annat'.
Befinna sig i 'god tro'.
Eller att 'utnyttja situationen'.
Oftast i egna syften.
Exempelvis tafsa eller mobba.

'Ibland vet en inte vad en skall tro'.
Vad är det för 'oskrivna regler', som gäller just där?
Kultur, koder, tradition.
Sätt att hantera.
Söka vägar att 'passa in'.
Gå från att vara på en planhalva
till att vara 'en av dem'.