Brevet från den lille.

Den lame mannen log lättsamt, sitter i badhytten röker. Aldrig kunde hans mor tro att han fick så mycket ut av brevkursen i spanska som han lånade av sin farbror. Hur han nu kunde veta att lama människor fick personlig assistans och sedan hemtransport per flyg och i miljömärkta krus.
Många krus blev det för värmen krävde drycker både ekologiska och andra. Kroppen blev stel med åren och ensamt var det när man satt och såg måsarna flyga. Kanske det kom en dag när kruset, det fulla blev tömt och sedan med guldgrus skulle fyllas för leverans.

Fylla det var det mest hela dagen, men mor förstod nog att se om sina krävande plikter. Barnbarnen skulle ju ha sin del i arvet efter kvinnan som fött dem.
Måsarna skriker, vi på den gamla kolonin har beslutat att kanske en dag spelar in alla våra tankar.
Slut på brevet för det här millenniet. Poste restante det samma.
Puss från Petrus som aldrig tvivlade.

Bosse 23 november 2017.