I.

Kan ni undvara några minuter?

Ta av mig ögonbindeln, ställ er i led. Låt mig se himlen; få det överstökat, sikta rätt och skjut utan att tveka

Ber inte om att ni ska hålla mig i handen. Tänker inte sticka huvudet ned i sanden. Även om någon tittar snett och min sargade kropp färgas rött

Här kommer en vargs bekännelser - vartenda ord stämmer. Det är just där skon klämmer!

Käkmusklerna spänner. Stämbanden vecklas ut, syret i min cell börjar ta slut

II.

...Tvingades till en psykolog, sju år gammal - “problem med auktoriteter” sas det. Väl hemma blev pojken slagen, tills revbenen lät som ett dragspel ur led

"Stå upp om du kan, var en man!”

Sedan fick han smaka på bordsben efter varje bordsbön. Klart det lämnar men - att bli spottad på, som en rännsten

“Dåtiden är ingen ursäkt, jag har känt dem som har haft det värre än du” fick pojken oftast höra

Det är så man fostrar ett vilddjur, en bur som håller i ur och skur!

III.

...Nu är det dags att riva bort sårskorpan och låta den brinna, en osmaklig historia om en varg utan gloria

Klä av mig eller slå mig på käften. Jag har inget att dölja, är trött på att förfölja min skuggas svans med en blodig törnekrans

Nu skördar jag de hopp jag mördat!

Visa mig inget nåd om du känner dig förråd - om du kände dig försmådd. Men hur skurar man ett toalettgolv med tårar?

IV.

Jag var inte modig utan feg, varje gång jag teg, när du berättade att det sved 

Saknar ändå att ligga sked med dig och vara ditt hjärtas smed!

Barndomens oskuld får inte bli mitt frikännande - den får inte bli din dödsdom. Du var aldrig min egendom

V.

Har glömt, bett om förlåt, supit bort förtroenden och leenden, förträngt och fallit i gråt. Klampat in i hem och strypt min kärlek med en rem

Är inte ute efter att spela martyr. Ja, jag har varit en farlig fyr!

Så skaffade jag ärret på vänster arm. Ett krossat glas och en cigarrett, djupt ned i mitt kött

Skrek och bad om att slippa. Sedan satt hon ihopkrupen i duschen. Jag har älskat - och jag har ångrat att jag älskat - en faderlös timglaskvinna

VI.

Samma sak med Bessa: hennes blåmärken, en regnig kväll i juli, är min obetalda skuld. Inget guld kan få dessa brända skogar att växa åter

Hade kanske skrivit en uppföljare till "Vad bör göras?" om jag varit N. Tjernysjevskij

En avhandling, med bilder och fingeravtryck, i "Vad som inte bör göras!" - om man inte vill förgöras

VII.

...Så avled vargen av hungersnöd och andnöd

Nu återstår endast mannen. Han måste skynda på - kiosken bredvid stänger om en halvtimme. Behöver skicka denna försändelse:

"... Hoppas du mår bättre, var du än är. Att du bär med dig glädje, vart du än går. Regnet kommer inte dölja dina spår, när ångesten släppt sitt grepp om ditt hår

"Livet är ingen duell mellan min högra tinning och pistolmynningen. Jag ville vara din Odysseus; inte din akilleshäl!

VIII.

"Har du kvar den lilla bysten av Lenin? Läst färdigt Hyllning till Katalonien?

Låt dig älskas av dagen och flörta med natten. Lär dig att gå på vatten - bli de hungrigas förkämpe

"Du var min böljande flamma. Var lycklig min värdiga saga. Livet tillhör dig - ta nu det största klivet och flyg, flyg!"