Helena var vackrast på jorden,
det bestämde gudarna
som säkert visste

Menelaos blev riktigt arg
“vi leker krig!”

Nu går leken ut på att
se vem som kan
svinga svärden bakom henne
tills hon inte längre står ut

Nu går leken ut på att
se vem som kan
placera handen och
föra den nedåt

Se om hon försvinner mellan
fingrarna...

Helena var vackrast på jorden
flickan du rörde en gång,
den andra du gifte dig med

Bar båda samma namn

Våldtäkt som krigföring
brott mot mänskliga rättigheter

Hon bär din dotter nu,
som också heter Helena.
En tyst önskan om en son
i natten, men,
gudarna blundar

Helena som är vackrast på jorden
gungar i en ruttnande trädgård, vattnar tistlar
som vi lindar kring hennes midja
med ord, blickar, beröringar
Tills de växer in i henne likt metalltråd
igenom en trädstam

Du ber att hon inte låter sig hindras
men det är att be henne växa igenom
taggtråd

Hennes mamma ser lockarnas lockelse
är orolig
inför framtiden

Nu går leken ut på att se hur hon växer upp,
din dotter
som du bett mig skydda

En dag säger hon att hon vill vara ett olivträd
Du förvånas över hur
du bara kan spotta fram kärnor

Vädjar att tiden ska hinna ikapp oss
“ett olivträd växer i flera år innan det bär frukt”

Men
Hon är redan två år gammal nu,
vackrast på jorden

Det bestämde gudarna som
visste

hur världen såg ut