Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ingår i samlingen 'Godnattsagor'


Vad vi döljer

Ett sår i handen två sår han visade mig jag trodde det var på film men handen var där framför mig och såren nedsjunkna i huden vacker vävnad söndersliten hade han blivit biten kanske av en kanin eller var de självvållade hade han bitit sig själv med ett djurs käftar och smakat sitt eget blod för att därefter bli flådd och utställd på museum till hälften best till hälften människa när jag kom hem var det mörkt och mitt rum var inte mitt rum till höger eller vänster i en korridor beroende på vilket håll jag kom gående från med mina föräldrars rum mitt emot eller var det bara min fars som gav en känsla av övervåning där i mitt rum tv:n var påslagen eller om det var jag själv som slog på den när jag steg in det var mörkt och det flimrande ljusskenet från tv-skärmen var skarpt och metalliskt inga ljud hördes trots att det var på dånande dörren till mina föräldrars eller min fars rum slogs upp eller var redan uppslagen mörkret får mig att glömma och han uppenbarade sig ur mörkret gående eller rusande mot mig knät sjönk in i mellangärdet och luften gick ur mig han tryckte ner mig på sängen med en smärta som inte kändes och ögonen som lyste av ursinne eller vansinne han var hårdhänt han förbannade kanske dagen jag kom på liknande sätt mina egna drömmar väver minnen kanske var det tv-apparatens ljudlösa existens som dånade genom väggarna och väckte honom jag fick känslan av att det var så det var att jag väckt honom jag var rädd för mitt liv hans ansikte så nära mitt och ögonen dessa ögon vem var han väckt ur mörker och därifrån utkastad till ännu ett vem är han när han säger att någon aldrig kört så fort med båda någonsin medelhastigheten för sig eller sammanlagt lagt samman till något nytt när han mejade ner människorna på gatan lastbilen borde inte stått där utanför huset han borde varit långt härifrån inte hemma där han inte hör hemma på flera timmar än kanske dagar men han var där hur mycket du än vill tvivla på det den stod där på uppfarten och paniken var en känsla liknande min egen far åkandes ovanpå kistan upp och ner i och ur graven en betydande kvinnlig person i rullstol till andra änden av perrongen hon gick i förväg efter att vi ätit och jag var tvungen att plocka upp alla saker jag hade tagit med mig när någon med barnvagn kom en kvinna jag vände paraplyet åt fel håll och slog ner någon annans jag vet inte om jag betalade för mig eller för oss båda och kvinnan denna någon lärde jag aldrig känna närmare än luften vi båda andades knarkare verkade ha råd med ett finare hotell men hade svårt att komma ut genom entrédörren vilket fick mig att undra hur jag kom in även om han var trevlig mot mig på min telefon fanns erotiska bilder jag glömt bort att jag tagit hon såg inte kry ut och hans händer var såriga var det drogerna kanske men hon försvann och byttes ut mot en man vars händer jag aldrig lyckades lägga ögonen på och ljudet mina öron uppfattar öppnar upp min hud som såren på hans händer och suger syret ur mitt blod inte samma ljud men ett jag likväl känner igen inte från igår det sträcker sig tillbaka längre än så jag tappar all kraft och blir tung mörker omsluter mig och stänger mina sår läker min hud och jag ser min far korsa korridoren sidledes instegande i mitt rum vansinnig eller ursinnig men det är bara i mitt huvud ett bleknande minne en bleknande skräck en bleknande rädsla mot det mjuka runt omkring som känns alldeles för skönt för mycket för att vara mörker men vad är egentligen sant när skogen du tittat på utanför fönstret varje morgon plötsligt växer ner mot himlen och ugglorna flyger som de ska och kvinnorna du inte visste var vänner eller fiender flydde från fartyget och simmade i land oskadda någon i exotiska kläder efter skottlossningen ombord efter all död alla vapen och eld och du klamrar dig fast på toppen av fartyget utom kontroll fingrarna hittar håligheter och du ramlar inte av med blick och riktning mot land mot skogen som växer som den ska och kollisionen som får fartyget att kantra och tippa över på sidan krossa träden staden som skymtade förbi kanske en bro och kvinnan som oroligt tittade ut över vattnet vad såg hon och vad tittade hon efter vad är då egentligen sant när det brinner i en annan skog du känner till i närheten av ett hem i en stuga av trä med uppdukad buffé priset väger tungt tyngre än allt annat och du studerar det noga jämför för att kunna ta ett beslut människor från ett annat land som talar till dig på ditt eget språk ett vapen otillåtet i handen vems hand min hand min egen vem placerade den där avfyrades det sköts det på måltavlor gjorda för pilar skogen utanför är eld tornet brinner på samma gång någon annanstans och ingen undrar längre vad lögnerna döljer i sanningen




Fri vers av throughsenses
Läst 142 gånger
Publicerad 2017-11-25 00:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

throughsenses
throughsenses