Vit amaryllis på ögonlock. Dina drömmar samlade i dagboken. Att se dig innan natten kysser morgonen.
Med smak av frusna andetag vilar mot min kudde av snö. Spinnrock bildar daggvått garn som kristalliseras till glasbiconer och bär hemligheter och jag fruktar inte längre sanningar bortom de nätter vi aldrig delade, utan samlar dem i en glaskupa där jag betraktar skönheten i vinternattens frost av bergskristall.
Och du, du blott ett minne av sorgens smärta är.
Jag blundar och framför mig ser jag din bleka aura.
Så blek som en vit amaryllis.