På sotarns räcke, en kråka
i morgonsol.

Julstjärnan har fallit
tre knogar
ner.

Sekundvisaren låter från
den siste morbrorns klocka.

Röran på bordet får i ett slag
något nytt över sig,

kaffe,

irrationellt tycker du

men bokstäverna blir skarpare.

Om seendet är att tro
finns där ett maskineri

som gör oss immuna,

ett lugn
ett ord [från dig, från historien
från dina vykort]

en flyktig kyss.