|
SLÄKTENS GÅNG
På hemväg
efter adventskaffe
på hemmet
där gamla bor
de som byggt
vägen fram åt oss
vi som nu lever
och strävar
för de som kommit
de som ska komma
efter oss
ord av vemod
läser jag i solnedgång
innan dagen går
till vila
och skymning sjunger
avskedssång
Fri vers
av
Elisabeth Nilsson
Läst 486 gånger
och
applåderad av 14 personer
Publicerad 2017-12-04 16:52
|
|
M.Eta
Nya generationer ger både glädje och sorg. Vemodig men fin text.
2017-12-05
|
|
|
Anya
Jaa de som går och de som kommer...tänker jag när jag läser din fina text. vi är bara på genomresa. Bra!
2017-12-05
|
|
|
Rise Little One
Ödmjukt och berörande text om tacksamhet till de som banat väg för oss alla.
2017-12-05
|
|
|
ej medlem längre
Berörande och vackert om vår plats under resan genom tid och rum.
2017-12-05
|
|
|
KattenKin
Ja, vi glömmer gärna dem som banat väg för oss! Bra och tänkvärt skrivet!
2017-12-04
|
|
|
ej medlem längre
Berörande och finstämt skriver du om det biologiska sammanhang vi lever i. Vi bör aldrig glömma att vi lever tack vare dem.
2017-12-04
|
|
|
ResenärGenomLivet
Vi borde vara mer tacksamma mot dem som varit före oss...fin text...
2017-12-04
|
|
|
Marita Ohlquist
Vi bär framtiden i våra händer för kommande generationer, bör hållas varsamt!
2017-12-04
|
|
|
ULJO
Fin hyllning till de som byggt vår framtid
2017-12-04
|
|
|
ej medlem längre
Tack för ord som lämnar till eftertankar.
2017-12-04
|
|
|
Larz Gustafsson
"I tro under himmelens skyar
har fäderna skördat och sått
Och än genom städer och byar
går väckelseropet de fått
Se, tiden är nu inne
För Herren Krist giv rum
Gör bättring ifrån synden
Tro evangelium
Än räckes Guds frälsning
än räckes Guds frälsning
till den som sig ångrar och tror"
2017-12-04
|
|
|
Nästa text
Föregående
Elisabeth Nilsson
|