mörkret breder ut sig

i mitt inre

svårmodet brusar


allt känns så tungt

går så sakta

inget lockar


bara att kliva ur sängen

är en stor bedrift

allt går i ulrarapid


tårarna rinner

längs mina kinder

som att sätta på en kran


gör enkla små ting

är extra snäll mot mig själv

vet att jag är i ett oväder


som snart passerar