En påläst figur, eller rubbat jehu. Pratar dravel, strunt och annan tabu. Frågan är hur, hen tagit sig ur Den mentala bur, där alla har kul. Den ofantliga hed, där sanningar ler. På denna glädjens allé, står jaget och ber Om din uppmärksamhet, beundran och så mycket mer! Beklädd i ömhet och moderns kärlek Tar detta jag, bara mer och mer Tills den dag, då du knappt finns kvar. Tuggad och förtärd, i jagets svullna buk. Utan en chans, att någonsin få din vilja fram Ty nu är det egots tur Och du får sitta i bur, ensam och sur. Sitta och se på, jagets elaka bus Endast för egen vinning, utan en tanke på andra Där allt handlar om det och de lustar det har. Ty med jaget vid rodret är egenkärlek den enda kärleken en har. Efter en tid på detta vis, du ingen nära har. Ty egots alla ofog har påverkat deras tålamod Till den grad att ingen dig vill veta av. Nu sitter ni där, tillsammans men ändå ensamma I er egenskapade bur, tom och kal Utan någon kärlek kvar, full av ånger och självhat. Min fråga nu, vem är egentligen ett rubbat jehu?