kupar

det utsagda

orden

i min hand

ditt ansikte

viskar

mull

min vänstra hand

öppnas med utsäde

är

är vinge svävande

buren av luften

gör jag inte motstånd

barnet säger

fåglarna

lägger sig bara i luften

i

i tillit

viskar

må orden

spira

havet klättrar

uppför klippor

reser

reser

runt ringmuren

klättrar törnrosor

väktaren

en törnfågel

djupröd

ser

genom ögonspringor

den

haltande

vingen

jag andas in mossans

skogsdoft

berget

vilket talar med

ordstränder