Nyfödda barn och riktigt gamla människor
påminner mig om fågelungar
helt beroende av andra för sin överlevnad

När livet visar sig i sin naknaste form
berörs vi på djupet i våra känslor
förtjusningen över de tjocka låren hos spädbarnet
förskräckelsen och vanmakten
över knotor och ben under den torra huden
hos den döende människan

Och Göran som tog livet av sig för tio år sedan
pekade på sjön och sa
Såhär gnistrande klar har den aldrig varit förut
Och då såg jag sjön den med nya ögon
kristallklart vatten
alla djup och grund fullt synliga
fiskar med vackra färger

Och alldeles bredvid på stranden
satt de allihop
alla mostrarna och morbror
mormor och morfar
och jag fick gå fram till dem
och ta dem i min famn
vissa lever nu
vissa har varit döda i tio eller tjugo år
men det var självklart och nära
och det var som ett ett budskap
från livet självt

Du är en av oss
Vi är en del av dig
och för ett kort ögonblick
visste jag vem jag är
och vart jag skulle gå