En ständig kamp
Varje dag sedan tidernas begynnelse
Ända sedan vi lärde oss att tala

Dom dundrar in och pratar högt
Omättligt slukar de vårt utrymme
Hårda skor kliver oss på tårna
Det gör ont

Dom tycker att vi inte borde ha så stora fötter

En ständig kamp för utrymmet
Här saknas den grundläggande respekten

Att alltid behöva tystna mitt i en mening
För att den avbröt början på en mans monolog

Det är inte vi, säger dom
Det är ju ni som måste säga till om vi vill prata klart

Det är mer logiskt säger dom
För dom är det verkligen det
För tanken att dom ska förändra sig, den är långt borta
En så galen, vriden idé att det får deras hud att knottra sig

Det är ju inte deras fel att vi har stora fötter