Det är fult att vara svensk speciellt till jul
Att vi borde fira jul tillsammans kanske får ses som en utopi. Att vi inte ser ljus och adventsstjärnor i varje hem. Tyder på att i en svensk själ går där miste om något. Både gemensamhet och värme för julen. Man känner sig faktiskt som en främling i sitt eget land. Jag är helt övertygad om att många med psykiska problem har att göra med denna antisvenska rörelsen. Det är fult att vara svensk.
Vi måste få vara de som vi är uppväxta till. Att dessa traditioner betyder enormt mycket både för hjärta och själ. Det klart att det svider i hjärtat där jag bor i Araby Växjö,är det knappast någon som pyntar eller har adventsstjärnor i fönstren. Det finns ingen röd tråd längre. Utan snart vågar väl inte någon sätta ut en julgran.Eller på något sätt fira denna vår största helg. Om någon skriver om julen blir det bara antijuliska saker. För mycket mat för mycket att dricka och så vidare. Den kristna sidan av historien är ju absolut en bisak i sammanhanget. Varför skulle detta vara så hemskt. Kärleksbudskapet är väl inte odemokratisk,eller diskriminerande eller på något sätt störande? Kärlek kan ju absolut inte vara fel. Men journalister vrider och vänder på detta på sitt kommunistiska sätt. Vill de inte ha jul? Vill de att vi ska ha likasant,lika uppfattningar,samma kläder,samma åsikter? Vad oerhört tråkigt.
En man hade satt upp en svensk flagga när en vaktmästare kom förbi. Han sa: Så här gör vi inte,detta är ett rasistiskt beteende. Man kan inte tro att det är sant,men det är det. Vart har vårt gemensamma strävan tagit vägen för att fira en Fridefull jul? Vi ska vara väldigt stolta över våra traditioner. Det är det som håller samman ett folk. Börja man att nagga på dessa traditioner,så sjunker skutan väldigt fort.
Att det är fult att vara svensk är absolut relevant.
Men jag är stolt över att vara svensk. Jag är stolt över min mor och far,min mormor och min morfar och min farmor och farfar. Generation efter generation går till graven men kärleken består.
Kom, kom, signade jul! Sänk dina vita vingar
över stridernas blod och larm,
över all suckan ur människobarm,
över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo!
Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!
GOD JUL
Bo Grapenskog