Tystnaden talar med tordönsröst

Det dånar i korridorerna!

Ett ensamt eko av dig

dröjer sig kvar och

jag är genomskinligt grå

Det uteblivna svaret

Vad säger det?

Du är så underbar!

och jag vill vara underbar för dig

Vår saga är den finaste jag känt

Den skrev sig själv mellan läpp och tunga

i trycksvärta och bläck

Den lekte sig fram i varma toner

med oss som instrument

och jag vill bara vara nära dig

Vill värma din kind när vi går

på promenad i vinternatt och

hålla din hand i min

Jag är kär i vår saga och kanske i dig

Din röst när du ringde och förförde mig

med ord och klanger var det bästa som hänt

sedan urminnes tider

Och nu går jag i väntanstider

Väntanstider är att vänta utan att veta

vad det är som väntar

Jag tänker helst på din lena kind mot min

och dina andetag, och

orden. Det du sa

Ditt frusna öra som jag värmde med allt

jag hade när vi gick på promenad

Det kanske går åt skogen

Det är sånt man måste vara redo för

Livet är inte fint. Det är så här det är

Men sagan vår är den finaste jag känt

Jag sparar den att minnas, en dag snart,

när allt är förbi