Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Ibland, avsikligt blir besvikelsen till


SENT FÖRLÅT!

 Torögd lagt blommorna ovanpå graven.Och sa

"Låt mig simma i ditt fina ordhav

Orden som gräver hårt i minnenas väggar

Låt mig sjunka långt i dina vackra heliga ögon

Dina änglalika ögon som jämt avvaktade mig med en vacker stark bön

 

Låt mig landa i din famn

Famnen som jag alltid letat efter när jag blev rädd för mörkret

 

Låt mig krypa på knä och säga förlåt

Förlåt för att jag inte, för mitt bästa, lydit dig

 

Låt mig omfamna dig mellan mina hjärtkryptor

Mitt bröst saknar ditt, precis som innan, när då sökte jag värmen för min rädda själ

 

Låt mig se på dig, se den sista blicken av dig, före din avgång

Blicken som alltid återskapade mig på nytt

Varje stund kommer jag ihåg ditt nöje för mina framgångar

 

Låt mig säga förlåt

Förlåt för varje stund jag var inte nära dig när det behövdes

 

Förlåt för varje minut kände inte av din närvaro

Kände inte din närhet när livets stenar stenade mig, sten efter sten.

Stenades av folk som jämt trodde att de var änglar med goda hjärtan medan de var själva satan.

De var satans soldater som inneburit stenhjärtan.

Fårlåt för jag ofta gjorde dig ledsen, och tolkade dig på fel sätt

Nu, bara nu fattar jag din kärlek till mig.

Nu, bara nu fattar jag att din hårdhet innehöll mer kärlek än jag trodde.

 

Nu fattar jag att din hårdhet var för att inte hamna i det skrämmande livsvårigheters helvete.

 

Nu fattar jag hur dum jag var när jag trodde att du hatade mig.

Jag trodde du hatade mig medan du mest av alla älskade mig.

Så villkorslös kärlek  var din kärlek till mig, trots det fattade jag inte det.

 

Nu fattar jag att den som gav mig livet är den samma som gav mig existensens hemlighet.

 

Nu fattar jag att den som ger existensens hemlighet är bara den som är värd att ges den äkta gränslösa kärleken.

 

Låt mig, mamma, säga förlåt

Förlåt! För jag kom inte i tid och tog sista kram av dig.

 

Må din själ i himlen förlåta mig.

Må din själ i himlen avvakta mig, som den alltid gjorde.

Må din själ blommas i himlen, precis som den alltid gjorde  på jorden.

Må din själ i himlen vila i frid".

INGET SVAR!

Lungt plockar hon upp besvikelsens svansar och ledsen drar hon sig.

För första gången sviker hennes mamma henne.

Hon nu djupt sover .

Oavsikligt blev besvikelsen till.

 

Förlåt! Ett ord som ibland sviker oss när andra väntade på det jätte länge.

Men de gick bort  innan de fick chansen höra det.

Aldrig kunde en blomma på graven ersätta den smärtan som man orsakade för den döde




Prosa (Kortnovell) av MALVAA VIP
Läst 262 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2018-09-19 09:07



Bookmark and Share


  livet...
Ojojoj! Mina forsar ner. Vackraste texten om männiksor som är den andra delen av ens hjärta. Världens bästa. Älskar dig?
2018-09-19

  Marita Ohlquist VIP
Starkt berörande text om mor och dotter!
2018-09-19
  > Nästa text
< Föregående

MALVAA
MALVAA VIP