får du någonsin känslan
av att allt är sprunget ur ingenting?
får du någonsin känslan av
att världen ligger vid
våra fötter allena?
drick Bourbon med mig.
bara ett glas
så ska du se att vi båda härstammar
från en och samma galax.

du tittar ut över The strip,
låter neonljuset trafikera
hjärtvibrationerna mellan oss.
varsamt försöker du kila
in din hand innanför min lunga
och ur alkoholångorna skymtar
en silhuett som är lika artificiell
som oddsen för vår gemensamma framtid.

men ändå slutar jag aldrig att le.
aldrig slutar jag betrakta din utarbetade
käke.
aldrig släpper jag taget om dig.
aldrig kommer jag lämna bort dig
till skuggorna.
för ingen låter mig dricka mig själv
till döds,
ingen absorberar våra sista
gemensamma
andetag
som du,
min älskade Sera