Stod naken i dimman efter nattens

reträtt på stranden och tittade ut

över havet med tårar i ögonen.

Och insåg min litenhet här i världen,

ty du var så långt ifrån mig

på andra sidan om havet ja klotet

och min famn skrek efter dig

men förblev så tom så tom

Jag älskar ju så det gör så ont..

Tänk att kärlek kan göra så ont

fast att det skall vara så vackert

att saknad kan kännas så här

kan jag inte riktigt ta till mig.

hade jag fått välja!..

vill jag hellre ha ett öppet sår efter

ett yxhugg i min mage

det skulle kännas mildare och bättre.

Jag gråter floder nu

smäller igen pärleporten nu

med ett bang för att lämna ute smärtan

och ondskan som intagit min kropp..

vill inte träffa St: Per just nu har gärningar kvar.

Nej det är ju inte alls som alla tror

att jag är ensam

jag är ju med mig själv

och tro mig.. det är den mest intressantaste

människa man kan tänka sig

vi har precis samma åsikter och tankar om allt.

Jag har ju INGENTING

jag är ju INGET

jag betyder INGENTING

och jag kan INGENTING göra..

Men jag har en längtan så djup...

så något har jag i alla fall

ett VÄRDE

Och kärleken finns där ju

inbäddat i min själ...